Där fick tryggheten sig en smäll..........

Efter en längre tids lugn kom så en kramp utan förvarning fysiskt, än just minutrarna innan den gav sig till känna. Det känns psykiskt som ett oerhört bakslag då jag nu hade uppnått mina självuppsatta mål efter sjukdomens inträde (trodde att den var på utträde).
Krampen kom då jag var på Ica och handlade med full kärra, själv. Röck åt mig en festis och trodde jag skulle kunna häva yrseln som kom initialt, om det varit ett blodsockerfall, vilket det inte var. Satte mig på huk vid hundmaten, för där är det lite folk, och krampen (i arm och hand) kom, kanske höll i sig i 10-20 sek och var sedan förbi......... Tror inte att någon på affären noterade det, men vet inte. Som vid övriga kramper var jag som vanligt efter den utmynnat och jag betalade. Då jag sansat mig väl hemma var jag tvungen att kolla att jag hade ett kvitto så jag betalat, var nog lite chockad....

Jag har åter igen taggat ner tempot (som ökat) och aktiviteterna och åter gått ner till mina 25% på jobbet (har arbetstränat upp till 50%), får ransaka vad jag ska göra.
VARFÖR, NÄR LIVET ÄR SÅ UNDERBART?
Min kära vän sa till mig, du behövde nog detta för att tagga ner och det är säkert rätt?!
Många tankar rör sig och krampen får inte bero på någon aktivitet i hjärnan. Senaste krampen var för ett år sedan precis. Är det slumpen som gjort att jag blev sjuk i sep 09, krampade ca 1 ggr/mån till sep 10 och sedan lungt ett år och nu i sep 11 kommer en kramp???????
Det är såklart fruktansvärt för min familj och många tankar börjar snurra.....

Jag vet och förstår vetenskapligt att jag klarat mig mycket länge i "gott"skick" med denna fruktansvärda diagnos men hoppet, tron och kampen kommer jag aldrig ge upp.
Återigen har jag förstått att mitt fysiska tillstånd då jag blev sjuk och att jag nu motionerat regelbundet dvs många gånger i veckan har hjälp mig och kommer så att göra! Dansade zumba i söndags kväll och det gick bra därför hoppas jag på att detta var en engångsföreteelse.


Röntgen (planerad) 13 oktober sedan den fruktansvärda väntan på svar..........

Intressant fakta om lakris!

Fick denna länk idag av min VÄN! Tack för informationen!

http://www.nyttigt.eu/lakrits-ar-godiset-som-anvants-som-medicin-sedan-urminnes-tider/

Trevlig helg!

Kan detta vara möjligt?

Jag har haft huvudvärk några dagar men den har nu släppt. Huvudvärken är av den graden att 2 alvedon inte kan bota den för en stund utan det är något annat som måste till. I samband med detta är jag åksjuk och vill kräkas. Som sagt var det är inget nytt utan det har jag haft sedan behandlingen från och till. Ibland sitter det i några dagar och ibland en vecka. Det som jag tror hjälper är dessa lakrisnappar. Det hjälper inte med en "napp" utan det måste till 10 st eller mer. Kan det vara möjligt? Vad innehåller dessa för "drog"? Jag kom på det i våras då jag åt några då jag hade denna huvudvärk och den tonade ut............... Jag har sedan testat flera gånger och det har inte slagit fel- BOTAD denna gång i huvudvärken! Är det inbillning?

kanske någon form av trygghet börjar infinna sig i denna obotliga diagnos?

Ja då har det varit läkarbesök igen. Tycker själv att jag varit lugnare inför detta besök. Har hela denna 2 mån period känt mig så "bra" med avsaknad av symtom från tumörerna, så jag har tänkt att det kan inte vara något???????? Men det är farligt att slappna av för mycket i denna kamp, då fienden kan slå till när man minst anar det. Det är nog därför det aldrig går att få ro (det är ibland i den situationen man kan tänka att "någon" prövar ens psykiska ribba)i denna sjukdom men det blir ett sätt att leva. Min glädje kvarstår då tillståndet är stabilt utan aktivitet i tumörerna även om jag hoppas på att ett under ska ske och min hjärna igen kommer att visa en "normal bild"! Läkaren småler när jag beskrev min motion och att jag provat att dansa Zumba, vilket var underbart (tur att man har hundratals aerobicspass i benen även om det var 15 år sedan jag dansade på det sättet). I dessa stunder tänker jag, hoppas att läkaren tänker, den här patienten kommer att klara detta mycket länge. Vardaglivet är igång med jobb och skola. Jag kommer att arbeta 25% denna höst och arbetsträna upp till 50%. Läkaren vill ta det mera easy än jag men jag går på hennes linje denna gång, för något måste de väl ha erfarenhet av eller ha läst i den 5 åriga utbildningen? Jag hade även denna gång följt såväl min seriösa som okulta ritualer. Röntgen igen i oktober.

Jag är själv med barnen denna helgen, myskvällar, god mat och lite bus.

Semester!

Även om jag varit sjukskriven under en lång tid och arbetat några månader så är det ändå skönt att vara ledig nu med famijen. Jag har njutit av sköna dagar med mina kära och tagit vara på dagarna även om det är mer vila nu i livet, än innan sjukdomen, då jag lever ett sundare liv idag där stressen är näst intill obefintlig! Visst har jag valt bort saker men det kanske kommer en dag då även detta får rum i min hjärna igen!

Jag har mått mycket bra dessa veckor och njuter av mina pojkar, stora som små som jag vet kan njuta mer än förra sommaren då jag vissa dagar inte mådde bra av cellgifterna. Tänk att när jag skriver ordet cellgifter så kommer en förnimmelse i kroppen av detta gift............ som jag vet kan vara min vardag imorgon men jag skriver som innan. Jag kommer aldrig att ge upp hoppet om att ett under ska ske och jag kommer alltid att kämpa för att klara denna hårda kamp.

Jag motionerar var annan dag och har ett mål att under hösten att påbörja en ny motionsform, får se om det går av stapeln.
Barnen har fått en studsmatta så jag har stutsat lite, det är nog effektiv eftersom liksom allt stutsar...........

Under semestern har vi gjort en del småutflykter och en längre resa till Skåne där vi var en v. Vi bodde i min svärmors lägenhet då hon bodde i sin stuga. Vi fick uppleva både cityliv och stugliv! På dagarna var vi på utflykter och badade i havet flera dagar. På kvällarna var det middag i svärmors stuga. Ystad är en fin stad där vi strosade en dag och åt middag på Store Tor, ett tips om ni kommer till Ystad någon gång. En dag upplevde vi min studentstad och tittade där jag bott. Visade dem nationerna och äldsta sonen verkade tycka att det var en häftig grej! Kanske kommer han en dag att få uppleva detta vilket man såklart hoppas som mor. Det som är mindre bra är att alkoholkonsumtionen är otrolig hög på dessa nationer och det är mindre bra.
Vi badade nedanför Zlatans hus (en stor badplats), hade en förhoppning att få se denna man som jag är imponerad av, även om hans sätt inte alltid är så bra inför media.
Att komma från det område som han gör och kan nu i stort sätt göra vad han vill (även om pengar för mig idag är obetydlig, men så har inte varit fallet). Då får man vara kaxig! Hans hus var mycket snyggt. Om du får vägarna förbi ta en titt på Limhamnsv. 44. Jag trodde att jag såg Zlatans fru och tyckte det var skoj till nästa dag då vi skulle bada, såg då att det var en provdocka som stod i fönstret.....

Har varit till stugan några gånger och njutit av sommarvärmen! Annars har vi varit väldigt sociala och träffat många vänner!

Kan hoppas på en sommar utan cellgift!

Ett primalskrik kan än en gång ropas ut!
På fredagen ringde läkaren från Falun som fått besked av Uppsala specialisterna att ingen aktivitet finns i dagsläget i tumörerna. Jag säger som tidigare, det känns skönt att veta att döden inte står i rummet bredvid inför semestern. Helt absurt att nu handlar glädjen om liv och död, inte om en semesterresa eller en exklusiv handväska som det gjort tidigare.
Motorn på vår bil skar i torsdags vilket såklart är ett stort problem i dagsläget rent praktiskt men det är ju en bagatell i förhållande till det problem familjen brottas med.

Om någon händig person vill köpa en volvo V70-03 utan fungerande motor för 10.000 så ta kontakt med oss.

Vi tillbringade hela lördagen i bilbutiker men är ännu utan bil.

Trevlig midsommar!

Röntgenbilderna måste granskas i Uppsala....

Här kommer ett livstecken från mig!
Det blir inte skrivet som tidigare sedan jag börjat jobba men jag uppdaterar er då jag har lite fakta att komma med.
Röntgen genomfördes den 8 juni som planerat och i måndags ringde min läkare mig och berättade att hon vill att specialisterna i Uppsala ska titta på röntgenbilderna. Detta har hänt flera gånger tidigare och det har inte varit någon förändring till det negativa men för mig är det nu en lång väntan på detta svar.....
Mina såväl seriösa som okulta ritualer följdes nogsamt inför röntgen.

Jag mår annars "bra" utifrån omständigheterna och har kunnat arbeta som planerat. Det mesta "rullar på" som vanligt även om vi vet att något inte "släppt greppet om mig" ännu.

På fm var jag på heeling och jag förundras varje gång jag varit där över dessa krafter. Jag vet att en del av er inte kan tro på detta, men jag som är en kvinna som älskar ordet evidens och dess betydelse är överbevisat inom detta område, då det gäller min hälsa! Jag får här lov att endast gå på beprövad erfarenhet. Prova en gång så tror jag ni slipper gäspa hi, hi!

Jag hoppas på en sommar med familjen utan cellgifter i kroppen.......

Njut av sommarkvällar!