Nu ska jag berätta om det stora projektet som jag hade lite kvar av dvs att slutföra det hela. Igår var jag på Karolinska i Stockholm och gick upp med min magisteruppsats (D- nivå). Jag är så glad att jag klarade detta trots mina tre hjärntumörer! Jag brukar inte skryta upp mig själv men denna gång tycker jag att jag var "jävligt" (man får inte svära) bra som klarade det trots min sjukdom.
Jag skulle gått upp med min uppsats då jag insjuknade men då fanns det såklart ingen möjlighet till det, och det var nu jag hade chansen. Jag vägrade snubbla på mållinjen så jag bestämde mig för att försöka!
Igår då jag läste mitt horoskop stod det:
"Lova inte chefer, föräldrar el lärare mer än du kan hålla idag. Ta det säkra före det osäkra. " Jag hade förberett mig på det säkra före det osäkra!
Min underbara mamma följde mig till Stockholm där vi bodde på hotell, åt god mat och shoppade (fick några riktig bra presenter från bl a Peak och Jack Pot). Kände att jag inte vågade åka själv till Stockholm om jag fått en kramp i rusningstrafik på tunnelbanan eller på examinationen.
Igår då jag kom från examinationen gick jag in i Clara kyrka, vad vacker den var. Har aldrig varit in där. Jag tror än en gång att jag har hjälp av "högre makter", vilka de nu är.
Då jag kom hem igår kväll var trädgården full med marschaller som mina arbetskamrater varit dit och tänt. Om någon så är de dem som vet vad detta inneburit för mig innan jag insjuknade. Maschallerna gjorde att även barnen förstod att detta var något stort! Käraste var såklart glad för min skull men det blev ett gapskratt då jag efter examinationen skickade ett kort meddelamde innan jag kunde ringa där jag skrev: Jag är SKITBRA! För då skulle han förstå att det gått bra. Han svarade då: Grattis!Det var du redan innan du började åka till Stockholm. Klart att detta är en bagatell idag då jag har ett stort problem att bemästra som ingen proffessor el examinatör kan hjälpa mig med, men jag är oerhört nöjd!
