En tumör borta!

Det känns helt otroligt men en av tumörerna (en av de mindre) är borta enligt läkaren i Falun och röntgenläkaren. Denna gång fick jag se röntgenbilderna själv då jag begärt detta. Jag vet inte varför men jag har ändå svårt att tro det, kanske för att de ger olika budskap vid varje tillfälle om lokalistation av tumörerna osv.
Bilderna har nu länkats till Uppsala för att de ska kolla på ett område på 1mm i en av tumörerna, Falun tror dock inte att det är någon aktivitet. Jag är såklart glad men kan inte pusta ut förrän beskedet kommer från Uppsala. Ja, det blev en VÄNTAN även denna gång......

Röntgen genomförd!

Idag har jag varit på röntgen igen inför kommande läkarbesök, den 7 feb.
Den otroliga väntan har återigen påbörjats. Tur att livet erbjuder aktiviteter så det inte betyder att jag sitter och väntar även om de studer som finns till eftertanke är obeskrivligt jobbiga.

Än en gång har jag tagit hjälp av de människor som utfört goda ting för mig tidigare, jag har fått heeling, den kvinnliga pastorn har bett böner för mig och jag har utfört för mig div ritualer som jag nu inte kan avsluta då det hitintills har medfört positiva besked.

Jag har nu börjat åkt till mitt arbete 2 fm/v vilket känns oerhört bra. Jag har såklart en förhoppning om att dessa timmar ska bli många fler/v!

Livet med familjen "rullar på"!

Ett stort projekt har haft sin examination!

Nu ska jag berätta om det stora projektet som jag hade lite kvar av dvs att slutföra det hela. Igår var jag på Karolinska i Stockholm och gick upp med min magisteruppsats (D- nivå). Jag är så glad att jag klarade detta trots mina tre hjärntumörer! Jag brukar inte skryta upp mig själv men denna gång tycker jag att jag var "jävligt" (man får inte svära) bra som klarade det trots min sjukdom.

Jag skulle gått upp med min uppsats då jag insjuknade men då fanns det såklart ingen möjlighet till det, och det var nu jag hade chansen. Jag vägrade snubbla på mållinjen så jag bestämde mig för att försöka!

Igår då jag läste mitt horoskop stod det: "Lova inte chefer, föräldrar el lärare mer än du kan hålla idag. Ta det säkra före det osäkra. " Jag hade förberett mig på det säkra före det osäkra!

Min underbara mamma följde mig till Stockholm där vi bodde på hotell, åt god mat och shoppade (fick några riktig bra presenter från bl a Peak och Jack Pot). Kände att jag inte vågade åka själv till Stockholm om jag fått en kramp i rusningstrafik på tunnelbanan eller på examinationen.

Igår då jag kom från examinationen gick jag in i Clara kyrka, vad vacker den var. Har aldrig varit in där. Jag tror än en gång att jag har hjälp av "högre makter", vilka de nu är.

Då jag kom hem igår kväll var trädgården full med marschaller som mina arbetskamrater varit dit och tänt. Om någon så är de dem som vet vad detta inneburit för mig innan jag insjuknade. Maschallerna gjorde att även barnen förstod att detta var något stort! Käraste var såklart glad för min skull men det blev ett gapskratt då jag efter examinationen skickade ett kort meddelamde innan jag kunde ringa där jag skrev: Jag är SKITBRA! För då skulle han förstå att det gått bra. Han svarade då: Grattis!Det var du redan innan du började åka till Stockholm. Klart att detta är en bagatell idag då jag har ett stort problem att bemästra som ingen proffessor el examinatör kan hjälpa mig med, men jag är oerhört nöjd!

Nytt år och nya förhoppningar!

Det är bäst att jag skriver några rader då flera undrar hur det är då jag inte skrivit på ett tag. Jag mår under förutsättningarna bra och håller det sig på denna nivå kan jag leva ett dräglit liv! Anledningen att jag skrivit lite är att jag har ett litet projekt pågång som jag ska slutföra under januari (projektet har till sin början varit det största jag någonsin påbörjat och jag ska slutföra det nu, med anledning av att jag annars snubblar på mållinjen........) Jag ska berätta historien för er om detta projekt då det är slutfört!

Familjen och jag har haft det bra och njuter av dagarna med ledighet! Det har varit mycket skridskor som alltid och igår var det bad!

Vi har också gjort lite utflykter bl a till min kära vän H och hennes familj som byggt ett nytt hus, VAD FINT DET VAR! (Även om vi hade svårt att hitta så kom vi fram efter ett tag..... Enligt GPS:en bodde de vid en vedhög vid vattnet. Om inte fin utsikt!

Har jag berättat att jag ska bli faster?! Vi har även varit och besökt min bror och sambo och babyn i magen!

Nu vill barnen ha min uppmärksamhet då bandyklubbor och foppatofflor saknas i källaren......

Njut av dagen idag!

GOD JUL

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!


Det är ok med mig och familjen, har varit mycket sista tiden som för alla inför denna "stora" helg, där av lite skrivet.

Tiden går snabbt!

Nu har det gått en vecka igen sedan jag fick beskedet. Vet inte hur dagarna kan passera så snabbt men det är väl för att jag har något på agendan varje dag. Det har varit mitt mål sedan jag blev sjuk, och jag har hållt detta med undantag av de dagar jag varit "soffliggande" pga cellgifterna. Var aldrig sängliggande för det skulle känts psykiskt mera jobbigt men det var väl igentligen det jag var, nu när jag kan se det med lite perspektiv. Jag är tacksam för min förmåga att kunna plåga mig, för som jag sagt innan................. Jag hade aldrig varit där jag är idag, om jag inte kunnat det, dvs plågat mig. Då promenaderna runt vår lilla skogspark var jobbiga och jag ville svimma, till att nu vara i kondition igen, i mina mått mätt.

Då jag i denna juletid tänker tillbaka på förra julen tror jag att det är ångest jag känner, för resorna till Uppsala (strålningen). Jag tror att det är nu efter en tid som jag förstår hur trött och slut jag var. Blotta tanken på cellgift gör mig yr.

Idag var jag hos en kvinna som jag lärt känna sedan jag blev sjuk, hon har en annan cancerdiagnos. Det är alltid skönt att prata med någon som sitter i samma båt. Jag tror aldrig att det går att tänka sig in i våran situation. Jag vet att jag inte har kunnat det innan i varje fall.

December rasar fram. De flesta julklappar är inköpta och inslagna.

Den bästa julklappen jag kunnat få!

Svaret kom idag efter en lååååång förmiddag. Det såg mycket bra ut. Ingen aktivitet i tumörerna trots behandlingsuppehåll på 5 mån vilket läkarna ser som mycket bra och jag kan inte vara mera nöjd i dagsläget.
Jag vet att högre makter (vilka de nu är) har hjälp mig att komma dit jag är idag. Mina prover ser fina ut och nedtrappning av mediciner är ett faktum!

För att fira blev det några nya teknikprylar, alltid lika skoj, även om käraste fick den BÄSTA, för det är han värd. Vad är materiella ting världa mot denna klapp... Ja, svaret är ju ovärderligt. När läkaren gav mig beskedet, kom inombords ett primalskrik!

Tack alla ni som ger mig positiv input av olika slag, jag behöver bli "påhejad". Denna kamp fortsätter och nästa röntgen blir i slutet av januari och läkarbesök i början av februari. Det är så mitt liv ser ut nu, men först ska jag ha en God Jul med min familj.