Boken har legan på mitt nattduksbord sedan förra sommaren då jag köpte de. Har nu känt ett behov att läsa boken som till synes enkelt förmedlar det svåraste av allt: Kunskapen om hur det är möjligt att överleva och leva livet trots att det finns tillfällen av tvivel, och då den kanske största av sorgerna drabbar en........
Boken är uppdelad i kapitlen: Ödmjukhet, Människans uppgift, Etik, Sökandet efter sanningen, Visdom, Kärlek, Den sjunde dagen..... Namnen på kapitlen ger en känsla av bokens innehåll. I kapitlet om kärlek skildrar han kärleken till våra barn som kanske är den starkaste känsla en individ kan uppleva gentemot en människa. Han beskriver också Sorgen som är baksidan på kärleken.
Jag träffade en vän för några år sedan. Vi hade inte mötts på många år. Vi började samtala om livet och efter en stund hör jag mig säga: -Jag har nog inte haft tid att fundera sedan gymnasiet. Hon ler och berättar att hon funderar över livet varje lördag fm. Jag imponeras men har aldrig lagt någon mer vikt vid det. Boken ledde mig tillbaka till detta möte. Jag har aldrig varit någon grubblare och kommer nog aldrig att bli det men boken gav mig visdom!
Kanske ingen semesterläsning men värd att läsa vid rätt tidpunkt i livet.
Ja!! Jag tror att det finns något grundläggande klokt i att på lördag förmiddag eller söndag ha den sjunde dagens vila. Jag har försökt att ha sabbat på söndag men det har inte lyckats mer än en gång, men liksom att jag tror att vi behöver promenader, (jag har alltid gått mindre än dig) så tror jag vi behöver vilan/reflektionen/det sociala umgänget, som man har om man inte arbetar på söndag, bara äta mat, vara, promenera. Nu reflekterar jag städande men tyvärr inte ens det regelbundet.
SvaraRaderaKlok och vis har du dock varit innan du fick anledning också!!!! Med resonansbotten!
mvk
F