Röntgensvar

HÄR EN BILD FRÅN VÅR GRANNGÅRD!

Träffade idag en läkare på onkologen som tog ställning till mitt röntgensvar. RÖNTGEN visade några mm större område vid tumörerna än tidigare. Det är tydligen vanligt att strålningseffekten visar sig på detta sätt på röntgen i denna fas. Så jag väljer att se det som läkarna gör, att det är strålningseffekten! Det är om 2 mån de kan säga något mer definitivt.
Läkaren tycker att jag är i skick att fortsätta denna behandlingsplan som nu innebär att jag ska äta cellgifter 5 dagar i månaden under ett halvår. Jag kommer under nästa vecka att åka till dagvården på Akademiska för att få mina cellgifter för 5 dagar. Jag ska även ta en del rutinprover där, för de övriga medicinerna som jag nu ätit i 4 månader. En del biverkningar är ju uppenbara men en del är ju svårt att se el känna.
Kortisonet måste vara ett universalmedel men det tar på kroppen under lång tids behandling. Läkarna vill trappa ner det och jag med men ännu har det inte gått.
Kramperna jag haft både under måndagen och igår beror troligtvis också på strålningen. Hjärnan är tydligen som mest sårbar/känslig denna tid efter strålningen.

Nu blir det att sätta upp nya mål för det kommande 6 månaderna. Den tiden förstår jag kommer bli kämpig, då denna dos är högre (så hög att du endast får ha den doserad för 5 dagar i hemmet).

När min käraste och jag gick i Uppsala idag kände jag att så här pigg var jag inte sist jag gick här (det var under strålningen och cellgifterna, det tog nog mer på kraften än vad jag tillät mig att känna).

Min största uppgift är NU ATT LEVA I NUET! Att inte alltid vänta på nästa röntgen. För det är så livet kommer att se ut även då behandlingarna är över.

Åter en kramp

Gårdagen visade sig i vinterskepnad av det vackraste. Här en bild från vår stad.

Jag fick under eftermiddagen en kramp igen vilket känns otroligt jobbigt. Jag vill att detta ska vara över..... Jag har försökt att analysera allt jag gjort de dagar jag haft en kramp,för att försöka se ett samband. Om det är något jag kan undvika att göra men, har inte funnit något och det kanske inte finns ett svar, vilket är frustrerande då jag är en människa som vill se sambandet. Det är väl ett sätt att ha kontroll över sjukdomen.

Söndagen var en utedag! Käraste och pappa skottade av vår carport vilket var välbehövt.

Lördagen inleddes med brunch hos failjen B. Det smakade mycket gott och var trevligt. TACK!

Under fredagen firade vi äldste sonen på kvällen med familjen N. Det blev hamburgetallrik som födelsedagsbarnet hade önskat. Hockey för äldsta sonen i Leksand.

Världcancerdagen!

Vill uppmärksamma er på att det är världscancerdagen idag. I år har cancerfonden valt att samarbeta med Svenska Kyrkan inför denna dag då sjukdomen ofta väcker svåra frågor. I Sverige diagnosticeras ca 50.000 personer om året med cancer. Hos kvinnor är den vanligaste formen bröstcancer och hos män prostatacancer. Livet förändras för dessa människor på ett eller annat sätt.
Jag uppmärksammade denna dag genom att ta kontakt med den kvinna som var med och heelade och bad böner för mig för några veckor sedan. Hon bad en bön för mig idag vilket kändes bra.

Röntgen (datortomografi) utfördes också denna dag, inför läkarbesök i Uppsala nästa torsdag. Jag HOPPAS OCH TROR ATT DET GÅR I RÄTT RIKTNING.

Vilket snöoväder vi har.

GRATTIS MIN ÄLSKADE SON!

Grattis på födelsedagen. Kul att du uppskattade presenten. Tror aldrig du varit så snabb hem från skolan. Visar din favorittårta så du kan njuta av den även då den är uppäten.
God mat och tårta med familjen!

I vänners och familjens samvaro

Tack min kärastes kollega för denna fina tvål!

Dagen har ägnats åt hockey och samvaro med familjen. Lunch hos mammma och papppa och sedan kom min bror och svägerska och fikade där.
Hockeyn förlorades mot Hedemora även om de spelade lika till halvlek. Vet inte vad som händer sedan............
Annars var det handling och lite hemma aktiviteter.

Under gårdagen gick vi en promenad på förmiddagen och uträttade lite ärenden på stan. På kvällen var vi hos familjen H på middag vilket var gott och trevligt.
En kramp gjorde sig dock till känna vilket kändes mindre bra. Den kom från "inget" till jag började känna mig yr och fick sedan kramp i delar av vä sida. Tur att man var i lugna och trygga händer. Då går det bra! Känns igen som ett "bakslag", precis som förra tillfället, men jag får peppa mig själv med att krampen var mindre och inte lika utbredd kroppsligt.

På fredagen var mina kära Lundakamrater K och M här. Vi pratade, fikade och åt mat! Det är känslosamma möten då man inte träffas på länge. Jag uppskattar att ni kom!
En promenad med M hann jag också med. Sedan myskväll med familjen med pizza och film.

Torsdag fm ägnades åt lite matlagning och bakning tillsammans med mor! På em åkte jag till S på lite eftermiddagsfika vilket var trevligt.

Här kommer recept på världens godaste morotskaka:
2 ägg
2 dl socker
1 dl matolja
1 tsk kanel
1/2 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
2 dl vetemjöl
6 dl rivna morötter

garnering:
25 g margarin
1 1/2 florsocker
1 tsk vaniljsocker
100g hushållsost

Vispa ägg och socker.
Tillsätt olja, kryddor, bakpulver, bikarbonat, mjöl och morötter.
Häll smeten i en bröad form.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen 175 grader ca 40 min. Låt kallna.
Rör ihop ingredienserna till garneringen och bred över kakan. Strö på kanel.
Kakan går bra att frysa!

Ett boktips till er som vill läsa en lättläst bok! Den har gett mig många goda skratt.

Tänk dig att någon skulle få reda på dina innersta tankar. En fullständig främling. En person som du sedan möter i ett annat sammanhang ...
Emma Corrigan är en helt vanlig tjej. Hon drömmer om att avancera på jobbet, få roligare arbetsuppgifter, högre lön och status. Och så har hon sina hemligheter. Hur hon blev av med oskulden, att hon förfalskat sitt mattebetyg och att hennes stringtrosor är väldigt obekväma. Inga uppgifter som hon vill dela med någon annan, men ödet vill annorlunda.

1 v har nu gått efter avslutad strålning

Denna vecka har fortlöpt väl och jag har vilat en stund varje dag. Det är nog nu jag tillåtit mig att känna mig trött?! Jag är nog en sån person som om jag bestämt mig för att klara resorna till och från Uppsala dessa veckor, så släpper jag inte fram någon känsla som är negativ i det syftet.

Att umgås med min familj har stått i fokus och jag har hämtat minstingen på dagis (med assistans) några tillfällen, vilket kändes oerhört bra! Jag känner mig inte säker i situationen att vara själv med barnen ännu pga av kramperna, men det kommer en dag då även denna rädsla/ovisshet har övervunnits!

Annars har jag träffat min kära vän K och ätit lunch på ett mysigt cafe i vår stad. Jag uppskattar samtalen med Dig, jag får alltid något att fundera över som är positivt! Samma kvällen fick jag ett samtal från en annan kvinna som också drabbats av cancer. Det är en speciell känsla att prata med någon som står inför liknade "problem" och funderingar i livet. Tack K för att du förmedlade kontakten oss emellan!

Under måndagen gjorde jag något som jag inte gjort på länge, var och "förskönade" mig hos en hudterapeut. Det känns ju alltid bra efteråt!

Igår en utflykt med mammma till Borlänge för att göra några inköp till äldsta sonens födelsedag som snart infinner sig! Vad lugnt det är en tisdag fm på Kupolen, en känsla jag tidigare aldrig upplevt....... När jag varit där har halva Dalarna varit där.

Jag levererade min första sjal denna vecka!

900 mils behandlingsresor är nu avklarade!

Vaknar upp till en morgon utan cellgift då jag kunde äta frukost då jag ville vilket innebar med familjen, vilket såklart kändes toppen! Cellgifterna kräver sin fasta både före och efter.......Kan inte riktigt förstå att jag ätit dessa cellgifter i 50 dagar. Nu blir det ett uppehåll och jag tycker redan det känns att jag inte tagit något denna morgon. Kan vara psykiskt.
Idag har jag varit till min samtalskontakt i Falun vilket kändes ok. Det kändes bra att prata av sig, då vi inte setts på ca två månader. (Jag har ju mött en annan person i Uppsala, som jag skrivit om tidigare).

Onsdag 20/1- 900 mils behandlingsresor är nu avklarade!


Sista strålningsresan till Uppsala! De flaggade för mig i bussen och önskade mig lycka till. På Strålningen utfördes den sista strålningen vilket var med blandade känslor som jag skrivit tidigare. Jag vet ju att jag har ett oerhört stor mål att övervinna och så länge de strålar i kombination m cellgifter händer det förhoppningsvis inget negativt. Teoretiskt så vet jag ju också att denna strålning ska arbeta i min hjärna många månader till........
Det som är mycket skönt är att dessa resor på 30 mil/dag är avslutade. Tänk att jag åkt 900 mil för att utföra denna behandling. Kan inte förstå det riktigt själv. Jag tycker faktiskt själv att jag varit riktigt DUKTIG! Kan annars vara svårt att få över sina läppar att man varit duktig, men denna gång var det inte svårt........

Tack till familjen N och familjen L som var över under kvällen med några gåvor!

Sjuksköterskorna på strålningen har varit toppen och haft ett positivt bemötande vilket jag uppskattat oerhört. Det har som ni läst många tillfällen varit förseningar, men inget de kunnat påverkat, då det ofta varit fel på maskinerna, som ni förstår är otroligt avancerade.
Det som jag ändå vill påpeka är läkarnas vetenskap om att strålningen är oerhört påfestande för kroppen vilket det såklart är, men jag har klarat detta oerhört bra!
Bemötandet från läkarna innan strålningen startade var att detta kommer att bli mycket jobbigt och du kommer nog inte klara att åka över dagarna, utan du måste nog bo kvar här. Jag vägrade såklart tro på dem och visste att jag skulle klara detta, vilket jag också gjorde utan total utmattning. Ni har ju läst min dagar med promenader osv. Jag har också pratat med andra yngre patienter som fått samma budskap vilket inte alltid är så lyckligt.... En del tror ju på allt vad läkarna säger och gör enligt "ordination". Jag vet att det är fler där ute som är cancersjuka och läser min blogg.
Kom ihåg att TRO på dig själv, det är Du som vet bäst vad du klarar!
Nu ska jag ändå ta till mig läkarnas råd om att vila. Min egen behandling till mig själv är att ha ett mål för varje dag. För det är ju så jag är skolad, el vad säger ni mina kollegor, för vi är ju bäst!

Jag brukar inte läsa horoskop, men var denna dag "tvungen"!

I en av morgontidningarna löd mitt horoskop enligt följande:
"Den andliga delen av livet spelar en allt större roll för Dig, Att må bra är ju viktigare än överflöd"= Jag tolkar detta som att min TRO på min egen förmåga måste övervinna sjukdomen (med hjälp av den medicinska vetenskapen) och att materiella ting är obetydligt.

Horoskopet tycker jag summerar väldigt bra vad jag hittills lärt mig på denna "resa" från den 30 september tills idag.