I vänners och familjens samvaro

Tack min kärastes kollega för denna fina tvål!

Dagen har ägnats åt hockey och samvaro med familjen. Lunch hos mammma och papppa och sedan kom min bror och svägerska och fikade där.
Hockeyn förlorades mot Hedemora även om de spelade lika till halvlek. Vet inte vad som händer sedan............
Annars var det handling och lite hemma aktiviteter.

Under gårdagen gick vi en promenad på förmiddagen och uträttade lite ärenden på stan. På kvällen var vi hos familjen H på middag vilket var gott och trevligt.
En kramp gjorde sig dock till känna vilket kändes mindre bra. Den kom från "inget" till jag började känna mig yr och fick sedan kramp i delar av vä sida. Tur att man var i lugna och trygga händer. Då går det bra! Känns igen som ett "bakslag", precis som förra tillfället, men jag får peppa mig själv med att krampen var mindre och inte lika utbredd kroppsligt.

På fredagen var mina kära Lundakamrater K och M här. Vi pratade, fikade och åt mat! Det är känslosamma möten då man inte träffas på länge. Jag uppskattar att ni kom!
En promenad med M hann jag också med. Sedan myskväll med familjen med pizza och film.

Torsdag fm ägnades åt lite matlagning och bakning tillsammans med mor! På em åkte jag till S på lite eftermiddagsfika vilket var trevligt.

Här kommer recept på världens godaste morotskaka:
2 ägg
2 dl socker
1 dl matolja
1 tsk kanel
1/2 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
2 dl vetemjöl
6 dl rivna morötter

garnering:
25 g margarin
1 1/2 florsocker
1 tsk vaniljsocker
100g hushållsost

Vispa ägg och socker.
Tillsätt olja, kryddor, bakpulver, bikarbonat, mjöl och morötter.
Häll smeten i en bröad form.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen 175 grader ca 40 min. Låt kallna.
Rör ihop ingredienserna till garneringen och bred över kakan. Strö på kanel.
Kakan går bra att frysa!

Ett boktips till er som vill läsa en lättläst bok! Den har gett mig många goda skratt.

Tänk dig att någon skulle få reda på dina innersta tankar. En fullständig främling. En person som du sedan möter i ett annat sammanhang ...
Emma Corrigan är en helt vanlig tjej. Hon drömmer om att avancera på jobbet, få roligare arbetsuppgifter, högre lön och status. Och så har hon sina hemligheter. Hur hon blev av med oskulden, att hon förfalskat sitt mattebetyg och att hennes stringtrosor är väldigt obekväma. Inga uppgifter som hon vill dela med någon annan, men ödet vill annorlunda.

1 v har nu gått efter avslutad strålning

Denna vecka har fortlöpt väl och jag har vilat en stund varje dag. Det är nog nu jag tillåtit mig att känna mig trött?! Jag är nog en sån person som om jag bestämt mig för att klara resorna till och från Uppsala dessa veckor, så släpper jag inte fram någon känsla som är negativ i det syftet.

Att umgås med min familj har stått i fokus och jag har hämtat minstingen på dagis (med assistans) några tillfällen, vilket kändes oerhört bra! Jag känner mig inte säker i situationen att vara själv med barnen ännu pga av kramperna, men det kommer en dag då även denna rädsla/ovisshet har övervunnits!

Annars har jag träffat min kära vän K och ätit lunch på ett mysigt cafe i vår stad. Jag uppskattar samtalen med Dig, jag får alltid något att fundera över som är positivt! Samma kvällen fick jag ett samtal från en annan kvinna som också drabbats av cancer. Det är en speciell känsla att prata med någon som står inför liknade "problem" och funderingar i livet. Tack K för att du förmedlade kontakten oss emellan!

Under måndagen gjorde jag något som jag inte gjort på länge, var och "förskönade" mig hos en hudterapeut. Det känns ju alltid bra efteråt!

Igår en utflykt med mammma till Borlänge för att göra några inköp till äldsta sonens födelsedag som snart infinner sig! Vad lugnt det är en tisdag fm på Kupolen, en känsla jag tidigare aldrig upplevt....... När jag varit där har halva Dalarna varit där.

Jag levererade min första sjal denna vecka!

900 mils behandlingsresor är nu avklarade!

Vaknar upp till en morgon utan cellgift då jag kunde äta frukost då jag ville vilket innebar med familjen, vilket såklart kändes toppen! Cellgifterna kräver sin fasta både före och efter.......Kan inte riktigt förstå att jag ätit dessa cellgifter i 50 dagar. Nu blir det ett uppehåll och jag tycker redan det känns att jag inte tagit något denna morgon. Kan vara psykiskt.
Idag har jag varit till min samtalskontakt i Falun vilket kändes ok. Det kändes bra att prata av sig, då vi inte setts på ca två månader. (Jag har ju mött en annan person i Uppsala, som jag skrivit om tidigare).

Onsdag 20/1- 900 mils behandlingsresor är nu avklarade!


Sista strålningsresan till Uppsala! De flaggade för mig i bussen och önskade mig lycka till. På Strålningen utfördes den sista strålningen vilket var med blandade känslor som jag skrivit tidigare. Jag vet ju att jag har ett oerhört stor mål att övervinna och så länge de strålar i kombination m cellgifter händer det förhoppningsvis inget negativt. Teoretiskt så vet jag ju också att denna strålning ska arbeta i min hjärna många månader till........
Det som är mycket skönt är att dessa resor på 30 mil/dag är avslutade. Tänk att jag åkt 900 mil för att utföra denna behandling. Kan inte förstå det riktigt själv. Jag tycker faktiskt själv att jag varit riktigt DUKTIG! Kan annars vara svårt att få över sina läppar att man varit duktig, men denna gång var det inte svårt........

Tack till familjen N och familjen L som var över under kvällen med några gåvor!

Sjuksköterskorna på strålningen har varit toppen och haft ett positivt bemötande vilket jag uppskattat oerhört. Det har som ni läst många tillfällen varit förseningar, men inget de kunnat påverkat, då det ofta varit fel på maskinerna, som ni förstår är otroligt avancerade.
Det som jag ändå vill påpeka är läkarnas vetenskap om att strålningen är oerhört påfestande för kroppen vilket det såklart är, men jag har klarat detta oerhört bra!
Bemötandet från läkarna innan strålningen startade var att detta kommer att bli mycket jobbigt och du kommer nog inte klara att åka över dagarna, utan du måste nog bo kvar här. Jag vägrade såklart tro på dem och visste att jag skulle klara detta, vilket jag också gjorde utan total utmattning. Ni har ju läst min dagar med promenader osv. Jag har också pratat med andra yngre patienter som fått samma budskap vilket inte alltid är så lyckligt.... En del tror ju på allt vad läkarna säger och gör enligt "ordination". Jag vet att det är fler där ute som är cancersjuka och läser min blogg.
Kom ihåg att TRO på dig själv, det är Du som vet bäst vad du klarar!
Nu ska jag ändå ta till mig läkarnas råd om att vila. Min egen behandling till mig själv är att ha ett mål för varje dag. För det är ju så jag är skolad, el vad säger ni mina kollegor, för vi är ju bäst!

Jag brukar inte läsa horoskop, men var denna dag "tvungen"!

I en av morgontidningarna löd mitt horoskop enligt följande:
"Den andliga delen av livet spelar en allt större roll för Dig, Att må bra är ju viktigare än överflöd"= Jag tolkar detta som att min TRO på min egen förmåga måste övervinna sjukdomen (med hjälp av den medicinska vetenskapen) och att materiella ting är obetydligt.

Horoskopet tycker jag summerar väldigt bra vad jag hittills lärt mig på denna "resa" från den 30 september tills idag.

Uppsala och läkarsamtal

Uppsala resa med käraste vilket har högre status än bussen, hi,hi. Det är skönt att ha sällskap av den man älskar i dessa situationer som är påfrestande (men som man kanske inte tillåter sig att alltid släppa fram på bussen el. på behandlingsrummet...) Idag hade jag sällskap för att det var ett läkarsamtal i syfte att följa upp "utvärdera" strålningen, hur jag mått och mår. Läkaren berättade lite om kommande steg i behandlingen. Det jag nu vet är att jag ska göra en röntgen om ca 2 v och sedan träffa en läkare i Uppsala om ca 3 v. Denna röntgen är ett utgångsläge efter denna behandling som de sedan ska ha som referens. Strålningseffekten ska verka som behandling i månader till, innan de kan säga något definitivt hur mycket behandlingen "hjälpt" mig. Läkaren betonade igen hur viktigt det är för mig att vila och ta det lugnt, det verkar som han ser min energi som vill ut.........
Efter detta möte blev det lunch på stan och inköp av världens största bulle med hem till barnen.

Har ställt en lite kaffekopp bredvid och lade bullen på en vanlig mattallrik.

Måndag 18/1
Var trött idag. Sedvanlig provtagning som gick bra både då de gällde tid och provet. Strålningen var försenad så det blev lite väntan. Åt sedan lunch på Akademiska. Sedan blev det en långpromenad och färd hem. Väl hemma lagade jag mat och sedan anlände familjen hem. Efter mat och disk osv blev det TV. Jag ser ju inte mycket på TV men Familjen Annorlunda tycker jag är riktigt intressant. Vilka enormt härliga människor. Att de får ihop sin vardag?!

Hockeyhelg

Eftersom det varit en hockeyhelg får denna bild pryda dagens inlägg då detta är familjens favoritlag.

Det känns som denna helg tillbringats åt hockey då äldsta sonen haft match idag och igår. Idag mötte de Borlänge och vann, vilket alltid är kul för såväl spelare som medföljande publik. Det var inte med hans ordinarie lag, så jag måste skryta upp er föräldrar från detta laget, att ni har bättre hejarop än "VI".

Lördag 16/1
Gårdagen var det hemmamatch som förlorades tråkigt nog.
Annars har vi varit ute en hel del, då det nu känns som plusgrader..... Vi har ju en liten ishockeyplan på gården som minstingen "åker på" och äldsta skjuter på, så där har vi också varit.

Ikväll blir det att ladda inför de kommande 3 sista behandlingsdagarna på strålningen. Kan inte förstå att detta strax är över, men konstigt nog är det blandade känslor. Då jag strålas ger det ju förhoppningsvis någon effekt på tumörerna och nu blir det en viloperiod, innan nästa dos med cellgifter ska påbörjas (såklart behöver jag detta behandlingsuppehåll för att hämta kraft och jag förstår teoretiskt att kroppen inte klarar mer, MEN.........).

Fredag 15/1
Tänkte äta lunch med kvinnan som åker med bussen men det var förseningar på strålningen och vi kunde inte ta sällskap. Jag tog en långpromenad i ett milt Uppsala och åt på Fågelsången. Där såg jag för första gången några kvinnor som tittar på mig, i syfte mina kala fläckar på huvudet. Det känns inte bra, även om det är en bagatell i det stora hela. Gick sedan till Domkyrkan och satt där en stund och funderade, hämtade kraft och styrka! Tänk att alla kineser vill ta kort på mig? De förstår dock då jag sätter upp handen.
Äldsta sonen var och uppvaktade min kära svägerska som tog ssk examen. Han trivdes som en fisk i vattnet på festen, med min bror och hans poliskollegor som drog historier för honom! På lördagskvällen då han la sig sa han: -Nu sitter de på utsättning (polisens rapport innan de påbörjar skiften).

Halsband nr 2- HOPE

Tidigare skrev jag till er om ett av mina halsband och nu kommer jag att skriva om det andra som jag tror ger mig HOPP. Detta halsband köpte jag för ca 3 år sedan från barncancerfonden, de hade det som "julutgåva" då en del gick till barncancerfonden. Jag har sedan dess burit halsbandet och nu kan jag absolut inte ta av mig det.
Jag har haft en del funderingar runt gåvor jag har gett under åren, de jag gett, har gått till cancerfonder..... Är det en tillfällighet eller har jag haft detta med mig i det undermedvetna? Samtidigt så har min fasa varit cancer, även om jag aldrig varit hypokondrisk på något sätt, så har jag tidigare varit tacksam varje dag att familjen och jag varit friska.

Strålning i Uppsala. Känns att det börjar närma sig slutet. Endast 4 behandlingstillfällen kvar. Tog en sväng på stan idag och gjorde några inköp, köpte en tröja jag sett. Det var en present till mig själv för att jag varit så duktig.....

Jag har några kvällar denna veckan känt mig lite tröttare och behövt vila en stund, strålningen börjar kanske ta ut sin rätt?

13/1

Idag fick jag skjuts av min kära kusin A till Uppsala. Det var skönt att åka bil och slippa bussen en dag! Det var väntan på strålningen men efter behandlingen blev det lunch på stan! Jag uppskattar att du följde mig. Kram till dig eftersom vi inte kunde kramas........

12/1

Idag fick jag en målning av en fd kollega, vilket jag blev mycket glad över! Det var kul att höra av dig och tack för kortet du skrivit. Jag blev rörd och glad över texten. TACK!

Sedvanlig Uppsala resa med strålning. Lunch med en av kvinnorna som åker med bussen.

11/1

Då jag gick på bussen i Hedemora var det många på bussen och jag sätte mig bredvid en kvinna som jag samtalade med hela resan till Uppsala. Vilka fina människor jag mött under dessa resor, men denna kvinna var det något speciellt med. Hennes sätt att samtala var det något speciellt med. Fick reda på att hennes dotter var psykolog, och min tanke var då att om hon "ärft" din förmåga då måste hon ligga på toppen av psykologer i Sverige. (Kvinnan var inte psykolog).

"Jag brukar lägga mig ner och tänka på något annat när jag haft en mardröm. Små änglar,fjärilar, blommor, rosor" Olivia 5 år

Barn är kloka. Jag har ju sagt tidigare att jag vill vakna ur mardrömmen men har insett att den fortsätter, så det gäller att fokusera på det positiva vilket jag tycket att jag mestadels gjort och gör även om jag har stunder av sorg.
Efter healingen har jag gått igenom de texter och psalmer som de tillägnade mig, så att jag uppfattade allt "rätt" vilket jag gjort. JAG KÄNNER MIG FORTFARANDE STARK OCH TROR ATT DET BEROR PÅ DETTA.

Minsta sonen sa idag vi middagen att: Mamma du är sjuk, men du är frisk om ett år, eller kanske efter sommaren. Som ni förstår så vill man i min situation finna flera alternativ till tillfrisknande, jag kommer att ta till alla medel som jag TROR PÅ för att KLARA detta!

Det är kallt idag och vi hade slut på ved igår kväll. Tur att pappa har kontakter så vi fick hem ett nytt vedlass idag, den värmde käraste och pappa upp sig med i kylan, då de fraktade den till vedboden.

Idag åkte adventsljusstakarna och stjärnorna bort.

Äldsta sonen klippte sig vilket han var i stort behov av, TACK!

Detta kort kom från min barndomsvän C, jag gillar ju hjärtan och choklad så det var passande. Tanken ledde mig till våra fikastunder på gymnasiets cafe med kaffe och snickers! Grattis till Dig på födelsedagen!



9/1

Gårdagen ägnades åt handling och matlagning.
Sedan var det hockeymatch i Falun för äldsta sonen. Dagen till ära vann de med 6-4. Sonen gjorde 2 mål. Hela familjen var med och tittade!

Healing och bön

Efter en lång väntan på strålningen idag, blev det lunch på stan med K, som jag skrivit om tidigare. Vi som arbetat fackligt ihop. Det är alltid trevligt att träffas och fokus i Uppsala blir något annat än sjukdom på Akademiska. Jag träffade också kuratorn vilket gick bra, men jag är också mycket stark idag. Jag har inte känt mig så stark sedan insjuknandet. Det kanske beror på gårdagens aktivitet?

Grabbarna är i Leksand på Hockey!

7/1 HEALING OCH BÖN

Gårdagen fortlöpte med strålning och lunch med en kvinna som åker med bussen. Tog sedan en promenad på sjukhusområdet innan strålningen. Efter det gick jag till Cafe Linne och intog världens största BULLE. Satt där och vilade och inväntade min svägerska och bror som hämtade mig till denna aktivitet som jag tror kommer att hjälpa mig att bemästra min sjukdom.
Jag fick kontakt med en grupp människor via min kära svägerskas vän. Denna grupp människor fick min historia berättad för sig och vill hjälpa mig via healing och bön, att bemästar min sjukdom. Jag skrev tidigare för er att jag tror att jag behöver hjälp av högre makter och jag har nu bjudit in till det med denna kraft. Det var ett erbjudande jag inte har "råd" att tacka nej till. Så jag träffade denna kristna grupp på 20 peroner från en annan kultur som healade mig, läste böner och sjöng för mig i 1 tim 40 min, det skedde även handpåläggning av 10 st män och 2 kvinnor. Då jag befann mig där kom ibland känslan av att se detta utifrån, detta kan inte vara jag, men jag vaknade inte ur någon dröm. Det var verklighet och jag är mycket nöjd med det, som dessa människor gjorde för mig! Jag samtalade mer med en av kvinnora i gruppen, hon fick mig att fokusera lite annorlunda än vad jag gjort tidigare men på liknande sätt. B la att ALDRIG tvivla vilket ni förstår att jag stundtals gjort, då det är ett oerhört stort mål jag ska övervinna. NU KÄNNER JAG MIG OTROLIGT STARK, DET KAN INTE VARA EN TILLFÄLLIGHET.........
Hur ska man kunna tacka för något sådant? De såg att jag var i behov av deras hjälp och att jag kände mig till freds efter. Det kanske är en bekräftelse på att deras hjälp gett verkan......
Denna bild kanske kan symbolisera en del av detta tillfälle trots att jag är rädd för fåglar.

"Vilja Design"

Vilja Design har påbörjat sin tillverkning av alster. Det går bra att beställa av mig. Vill inte "röja" mitt pseudonym men ni som känner mig kan ta kontakt, ni andra kan skriva på kommentar. Det kan förstårs ta en tid eftersom detta inte är någon "massproduktion" utan en trevlig aktivitet.

Just nu: halsduk i mossstickning som görs i svart eller vitt med instickad silvertråd. Mått: 160 X 28 cm
Pris: 290 kr (materialkostnad)

Kommande:Babyfilt virkat i grått.

Syftet med skapandet av dessa alster är en del i min rehabilitering, med meningsfull aktivitet och att jag i dagsläget är i behov av en del stillasittande och lugna aktiviteter för min sjukdom. De fartfyllda kan jag med lätthet finna!


Idag har familjen plockat undan delar av Julen, "ljuset" i fönstren får stå kvar några dagar till!
Idag drar jag mig för att gå ut pga kylan, det är inte ofta det händer.
S, idag blir det kassler creole.
Ser fram emot morgondagen då jag ska göra något jag aldrig gjort!

5/1

Uppsala tor med kyla från X till Uppsala. Strålningen fortlöpte på utsatt tid men idag var det första gången jag kände en av strålarna träffa en av tumörerna. Enligt ssk en omöjlighet men jag har känt det en gång tidigare och trodde det var inbillning men idag var jag säker. Ser det som ett tecken på att tumörerna blir angripna av strålen...... Att behandlingen ger effekt. Långpromenad i Uppsala och lunch på stan. Idag igen hemma 16.07 vilket var skönt. Idag var jag trött på kvällen. Kanske resorna och strålningen börjar ge sig till känna? Läkarna trodde inte från början att jag skulle klara att åka emellan men jag har nu genomgått 20 behandlingar och åkt varje dag, så det ser jag som positivt.

4/1
Strålningen försenad och sedan kölapp på provtagningen. Väntade 1 tim 10 min för att ta proverna. En mycket duktig tjej tog provet som inte kändes, MVG! Lunchen var efterlängtad som jag som tur var hade med mig idag. Ingen promenad pga tidsbrist. Väl hemma mat och sedan tog jag det lugnt.
Grattis till min kära vän K!

3/1

Lugn hemmadag med familjen.

2/1

Tidig morgon för hela familjen. Stadscamp i Hedemora för äldsta sonen. Jag följde med och tittade och minsta sonen var hos mormor och morfar. Tyvärr förlorade de men de gjorde en mycket bra första halvlek. Annars en sparktur i Hedemora i kylan och god mat hos mamma och pappa.

2010 ett nytt år!

Idag sov hela familjen länge! Vi slöade på fm och åt rester till lunch. Idag blev det långpromenad med käraste vilket var länge sedan. Vi behövde det båda. Skönt att vara ute i vintervädret och samtidigt få motion!

Nu under kvällen då hockeyspelaren anläder hem efter träning blir det tacos!

31/12
Enligt tradition nyårsfirande med familjen N (sedan 19 år tillbaka). Känns som vi inte är några ungdomar längre då vi kunnat umgås i så många år (men det är vi). Nyårsfesterna har givetvis haft olika fokus under dessa år beroende på ungdomsår, barnafödande osv med är idag en "familjetradition" hos oss båda. I år hemma hos N.
Vi lagade 3 rättersmiddag och hade det mysigt tillsammans. Barnen väntade mest till de skulle smälla av smällarna.... Hur kan det vara så spännande?
I år hade vi bestämt att huvudrätten skulle gå snabbt att tillreda och vara enkel. Ett tips till er: Italiensk kycklingpasta vilken tom minstingen åt vilket inte säger lite...

Ingredienser för 4 personer
300 g pasta
250 g fryst bladspenat
2-3 kycklingfileer ca 400 g
2 vitlöksklyftor
8 soltorkade tomater ca 50 g
salt
svartpepper
2 1/2 matlagningsgrädde

Tina bladspenaten och kycklingen. Tärna kycklingen i små bitar och bryn i gryta. Tillsätt vitlök, tomater, bladspenat och matlagningsgrädde. Krydda efter smak och låt koka samman några min. Servera med pasta och sallad.