Falun fredag em

Fredagen var till en början lugn och ok. Utförde lite små projekt i hemmet med mamma. Min käraste var och arbetade och barnen i skolan och på dagis. Jag hade tänkt att vara själv några timmar denna dag men det var tur att jag inte genomförde min plan. Vid lunchtid kände jag mig lite yr men det gick över. Klockan 15.00 blev jag mycket yr och fick samma fysiska symtom som den 30 sep vid insjuknandet. Denna gång var det 112 och prio 1 som gällde direkt. Symtomen utvecklades aldrig till någon stor kramp som tidigare men jag fick åka med till Falun för observation över natten. Min mamma följde med i ambulansen och min käraste var till en början hemma med barnen. Våran minsting och käraste kom hem mitt i allt detta. Detta är något som en mamma vill bespara sitt barn men det är krafter som inte på något sätt går att förutse eller skydda sig emot. Väl i Falun var det neuroundersökning av läkare och jag stannade över natten. Min käraste kom till mig och sov där, vilket kändes bra. JAG ÄLSKAR DIG SÅ! Han avlastade personalen och höll koll på mig. Pappa och mamma fanns i hemmet hos barnen! Lördag morgon och ingen kramp hade gett sig till känna, jag fick åka hem på fm.
Tack A för att du körde mamma hem, ovärdeligt!


Jag vet att det fanns en mening med denna färd till Falun. Det kommer jag att skriva om en annan gång. Då jag är mogen att dokumentera det här på bloggen.

Väl hemma lördag fm var vår äldsta son på hockeymatch (han gjorde 2 mål), det känns konstigt att inte vara med...... Sedan åkte han hem till familjen K för lördagsmys. Han är lik mig då det gäller vänner och social samvaro, för det är ju helt underbart.

"Minstingen" och jag bakade en kladdkaka som vi fikade på.