onsdag 18 november 2009

Idag såg jag solen i Uppsala!

Idag gick färden mot Uppsala. I Sala var trafiken omledd mot Västerås pga vägarbete och sedan mot Sala. Jag brukar inte bli nervös och få förhöjd puls men denna gång hände det, pga att vi hade lite tilltagen tid men inte så mycket. JAG MÅSTE KOMMA I TID TILL LÄKAREN! Jag började tänka att, hoppas de inte tar blodtrycket på mig då jag kommer fram för det blir inte bra. Det var min käraste som körde ,jag fick lov att säga till honom att nu får du gasa lite. Jag brukar köra lite snabbare än honom och just för tillfället hade jag lätt tagit 2800 kr för fortkörning. Vi brummade in vid mottagningen 7 min innan jag skulle vara där, pust.
Väl på mottagning träffade jag en läkare och fick information om den kommande behandlingen. Efter det var jag på enheten som kommer att sköta strålningen. Där fick jag gjuta en mask till ansiktet som jag ska ha på mig då jag strålas. Jag är tacksam att jag inte lider av cellskräck. De spände fast masken på mig, med endast ett litet hål för näsa och mun och så skulle man ligga ett tag, men det gick bra! Sedan gjorde de även en röntgen för den kommande strålningen. Min käraste hade läst i en broschyr att man skall äta upp sig innan strålbehandling, så det frågade han om.... JAG ÄLSKAR DIG! Ni som känner mig väl förstår att jag skulle haft svårt att äta "upp mig". Jag var tacksam för läkarens svar, att så var inte fallet.
Svininfluensavaccin var det sedan, trots att alla andra läkare jag träffat sagt NEJ. Jag måste lita på dem på ett universitets sjukhus så idag är jag vaccinerad!
Min äldsta son fick också vaccination idag. Han ringde mig på telefon då jag var påväg hem. Han tyckte inte det gjorde ont och det tyckte inte jag heller svarade jag. Skojade med honom och sa: -Det måste bero på att vi har så grova armmuskler! Det är en 11 årings humor.

JAG SER DET SOM ETT GOTT TECKEN ATT JAG SÅG SOLEN I UPPSALA IDAG!

Innan hemfärden blev det en fika på HOVKONDITORIT (ska göra ett test på Uppsalas konditorier).



Trolltyg är en butik som ligger nära och där var jag tvungen att gå in för att kolla på en handväska som jag vet att de säljer. Väskan fanns på en glashylla och då jag frågade expediten om jag fick lyfta ner väskan kolla min käraste på mig som jag var från en annan planet. Expediten svarade ja och jag tog ner väskan. Min käraste såg ut att svimma då han såg prislappen, och förstod genast varför jag frågade om jag fick lyfta ner den........


Hade även ikväll ett gott samtal med min bror och fick uppföljningen på det "practical joke" som han berättat om tidigare för mig! Det bästa var att det fanns sanning i "joket". ETT NYTT GAPSKRATT! Ser fram emot Helgen då vi får träffas! KRAM

Vi är trötta denna kväll, nu är det TE och fotboll på TV som gäller!

6 kommentarer:

  1. Ja, alltså det där med väskan....SNYGG..och du har ju redan tjänat in en fortkörning (kärestan gjorde en bra insats där) så egentligen är du en god bit påväg i den investeringen, eller hur! Härligt att du haft en skön dag! (Vad sa expediten när du ställde ner den på golvet?)Kram M-AF

    SvaraRadera
  2. Expediten såg aldrig att den hade sin plats på golvet en stund.

    SvaraRadera
  3. Jag har suktat efter den också i ett par års tid nu! Men jag vill ha en cognacsfärgad. Suck... Men fin är den! Den får du belöna dig med sedan!:o)

    Skönt att du har så fint stöd! Tänker på dig!

    Kram Maja

    SvaraRadera
  4. Härlig läsning! det låter verkligen som du haft en bra trip till U-sala. Vilken tur att ni hann i tid!
    Testa fiket Linné nästa gång.
    Där har jag ätit en underbart god passionscheesecake en gång ;-) Ligger långt ner på gågatan bortanför biblioteket ner mot Fyrisån.
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  5. En av kärestans kollegor21 november 2009 kl. 01:27

    Jag har följt din blogg med både glädje och sorg sedan jag fick kännedom om dess existens. Vi har aldrig träffats, men ändå känner jag mig oerhört tagen av ditt och dina anhörigas öde. Även om jag inte vill erkänna mig vara en avundsjuk människa så har jag alltid känt en sådan enorm värme när jag har hört din käresta berätta om er historia och er familj. För mig är ert liv tillsammans en symbol för den lycka som iaf jag alltid har drömt om. Att ni nu har drabbats av detta öde skär verkligen i mitt hjärta. Ingen förtjänar att uppleva det ni nu tvingas gå igenom, och allra minst ni!

    Jag ville iaf bara visa mitt mentala stöd, även om vi som sagt aldrig har träffats. Din käresta är en underbar man med ett enormt stort hjärta, och jag hoppas av hela mitt hjärta att allt kommer att gå bra och får ett lyckligt slut! Jag blir så glad varje gång jag ser din käresta på jobbet, speciellt när man lyckas locka fram ett leende och ett skratt hos honom. När jag ser hans livsglädje, hans förmåga att kunna bjuda på sin härliga personlighet även i en svår stund...ja, då kan jag inte mer än känna en stor säkerhet om att ni kommer att klara av denna prövning i livet!

    Ta hand om dig, ta hand om varandra! Jag ser fram emot att få träffa dig, din käresta och era två söner - när allt det här är över!

    Å du - jag tycker faktiskt att din käresta kan köpa den där väskan till dig! Han har ju trots allt just fått höjd lön! ;-)

    SvaraRadera
  6. Hej!

    Jag uppskattar Din kommentar och jag ser fram emot att träffa Dig!

    SvaraRadera

 

Antal besökare totalt:
Antal besökare i dag:
Antal besökare online: