GOTT NYTT ÅR!

Önskar er Gott Nytt År med denna fina bukett!

Uppsala tor. Började med strålning även idag. Det verkar vara lite lugnare där nu så behandlingen startar på utsatt tid. Har fått reda på att mitt slutdatum för strålningen är 20 januari om allt fortlöper enligt planerna.
Gick en långpromenad och intog en lunch på stan. Efter det gick jag till Domkyrkan för att hämta kraft och styrka i denna lugna miljö. Bussresan hem gick snabbt idag,vi har inte varit så många på bussen denna veckan. Jag var hemma 16.10! Idag kände jag att jag behövde vila en stund i soffan då jag kom hem, var lite "cellgiftsmatt". Det är en speciell matthet. Jag hämtade mig snabbt och är nu pigg igen.
Idag då jag hörde en låt på radion fann jag mig själv sitta och småle, det känns som det var länge sedan jag log åt en låt och ville dansa. Det känns underbart efteråt då man haft denna känsla som man saknat sedan en tid. Ni mina Lundakamrater förstår nog vad jag menar då det gäller låten, vilket party vi hade och spelade låten om och om igen: Weather Girls - Its Raining Men. Kolla in videon! http://www.youtube.com/watch?v=hGLZqDXau98

Behandlingsvecka igen!

Ett friskt och soligt Uppsala mötte oss idag. Påbörjade strålningen direkt vid ankomsten till Akademiska. Träffade sedan ssk som berättade att provsvaren var bra. Fick även träffa läkaren då jag haft lite känning från min vänstra sida motoriskt, inte mer men symtomen flyttar sig.... Min person vill gärna ha ett svar varför vilket de inte kan ge, mer än att jag måste acceptera det, vilket jag inte kan göra men jag måste leva med det just nu. Jag sa till läkaren igen att jag har tänkt att klara detta även om jag förstår att det är ett stort mål jag ska övervinna, och han svarade då att vi ska göra allt vad vi kan för att hjälpa dig....

Efter det tog jag en sallad som jag idag hade med mig (är nu trött på restaurangmat och julmat). Sedan gick jag med snabba steg mot stan för att kolla in rean! Hade hört på ett radioprogram innan på bussen att man ska kolla ut sina objekt innan rean.... Då jag den 11 sep var i Uppsala och arbetade (sitter med i en styrelse där) hade jag troligtvis min första känning från tumören. Hade ont i ansiktet och senare på kvällen synfältsbortfall, det försvann dock så jag tänkte inget mer på det förrän jag blev sjuk och kopplade ihop detta. Efter arbetet då jag väntade på tåget gick jag på stan och hittade då en tunika/blus som jag aldrig provade men den var vacker. Tittade in i butiken idag och den var på REA. Ett riktigt klipp. Kollade in några väskor men inget riktigt objekt gjorde sig tillkänna. Promenad åter till Akademiska och bussfärd hem. Har lyssnat på endel talböcker under dessa färder. Här är ett tips:




Väl hemma fick jag broccoli och skinkpaj. Min käraste börjar bli riktigt bra på matlagning!
Mamma och pappa kom förbi då de varit på Rea i Falun och handlat lite till oss, Tack!
Äldsta sonen är i Leksand på match med sina vänner och minstingen sover så här är tyst......

Måndag 28/12
Stålning direkt vid ankomsten till Uppsala. Det gick bra. Gick sedan och tog kölapp för provtagning. Väntan var inte så lång denna dagen. Intog sedan en lunch som jag hade med mig, kändes som jag svalde den hel för att sedan skynda till kuratorn. Känner mig ledsen då denna kvinna pratar med mig, vet inte varför men så är fallet. Kan ofta skärpa mig och inte gråta men det går inte hos denna kvinna. Det känns inte bra. (Det kanske är bra?) Hade några praktiska saker hon ska kolla upp åt mig till nästa tillfälle. Ser fram emot att träffa min kontakt i Falun!
Väl hemma var det mat och lite pyssel i hemmet.

Söndag 27/12
På fm kom min kära vän H och hennes familj förbi oss påväg till fjälls. Vi tog en fika och pratade. Barnen hann leka lite. Det är alltid lika trevligt och skönt att ses! Hoppas ni har det bra i kylan!
På em var det lite handling och aktiviteter i hemmet på schemat.

Lördag 26/12
Annandag jul och majoriteten av familjen längtade till ishallen. Jag följde med för jag saknar den lite trots allt. Älste sonen MÅSTE prova julklapparna och minstingen måste åka skridskor.
Efter aktiviteten Laxgratäng hos mamma och pappa. Vilket snöoväder, men jullikt. Käraste och jag tog en vinterpromenad förbi några av mina favorithus!

God fortsättning på Julen!

Idag har varit en lugn dag med koll på klapparna och såklart mat och godis! Annars lite påfyllning i kylskåpet.

24/12
Julafton är enligt tradition en juvlig dag! Den kändes för första gången i mitt liv inte som tidigare. Vi vaknade till små paket för barnen i julstrumpa och frukost. Sedan blev det en promenad ner på stan. Svärfar kom sedan med julklapparna till barnen. Efter det styrde vi färden till mina föräldrar där min bror och svägerska väntade på oss. Vi åt gott och umgicks. Tomten (som var min bror) kom efter Kalle Anka (inte Anna Anka). Han var gammal tyckte yngsta sonen. Han hade glasögon och hade svårt att tända maschallen. Några rim fanns på paketen i år, vi fick påbackning av tomten förra julen att vi var dåliga på det. Efter paketöppning blev det gröt och julgodis. Väl hemma vid midnatt vart det glögg och sedan TV.
Hade bestämt mig för att inte fälla tårar på denna afton, men som jag sagt tidigare så går inte denna sorg att styra på något sätt. Tyckte ändå att jag kunde hantera dagen på ett bra sätt och fick mig några goda skratt!

23/12
Uppsala tor dagen för julafton. Kändes konstigt att komma hem 16.30 dagen innan dopparedagen men det är min vardag nu....... Håret fallar av strålningen, känns konstigt och vemodigt, men vad har jag att välja på. I det stora hela en bagatell, kan vara skallig hela livet bara behandlingen går väl! Mitt hår är ju lite av min personlighet och något som de flesta jag mött kommenterat.......
Kuratorn kom och frågade om jag var i behov av hjälp innan julhelgen, avböjde detta(tänkte först hon har ju trots allt betalt för att se och höra mig gråta) men beslutade att träffa en kollega för lunch i Uppsala som planerat. Vi har tidigare arbetat fackligt tillsammans och varit utomlans och arbetat ihop några tillfällen. Så vi har haft mycket skoj ihop med sol, bad och god mat vid medelhavet! Det var mycket trevligt att ses! På kvällen ringde en vän som tidigare varit men i Ladies Circle. Jag uppskattade det enormt. Gjorde en snabb visit hos min kära vän M och hennes familj med några julklappar. M fick ett av mina första alser som jag tillverkat. Jag kommer att lägga ut lite på bloggen för försäljning och beställning av det som jag tillverkat/ kommer att tillverka på Vilja Design. (Lägger ut lite foton sedan om det är någon som vill göra en beställning). Jag vill ju ha sysselsättning och ett mål för dagarna, som jag inser att jag kommer att bli hemma och inte kunna arbeta, även om det är svårt att acceptera.
Annars så klädde vi granen enligt tradition, smakade på skinkan och gjorde iordning godisbordet som vi haft många år. Barnen UPPSKATTAR det!

22/11
Uppsala tor.
Håret faller och jag upplevde lite panik för det är så mycket.... Jag har ju "lite" och tappa. Ssk på strålningen söker upp mig och meddelade att proverna var bra. Jag frågade också om håravfallet och hon bekräftade att det är av strålningen för den cellgift jag får ger inte håravfall. Tänk att man kan ha så ont i håret innan det faller....
Då jag kom hem hade käraste och äldste sonen åkt för att inhandla några sista saker till julen! Mamma, pappa, minstingen och jag förberedde lite hemma.

21/12
Uppsala tor och strålning enligt planerna. Träffade läkare idag pga den kramp jag haft i helgen. Han höjde lite medicin och sa att jag skulle vila mer. Det är svårt då man känner sig pigg men jag ska försöka ta till mig hans råd. Kommer nog att tjäna på det i längden?!
Åt på sjukhusområdet och tog mina traditionella måndagsprover efter att ha väntat enligt kölappssystemet.
Då jag stod och väntade på bussen kommer en man och försökte stöta på mig, nog har jag fått raggningsebjudanden förr, men inte trodde jag att det skulle ske på Akademiska sjukhuset. Dessutom gav han sig inte trots att jag lite kallt sa att jag har tre hjärntumörer. Han var helt seriös och bjöd hem mig och lämnade telefonnummret (det ligger i en papperskorg på sjukhuset). Han gjorde många försök men tillslut förstod han att jag inte var intresserad...... Jag har ett ord som mina kollegor haft och har roligt åt, då jag inte finner ord för andra människors agerande, XXXXX (ej min patienter, för där träder min professionalitet in). Jag vill inte dokumentera det här...... men jag tror det har hjälp min många gånger. Då jag tänkt ordet, har jag sedan kunnat släppa det.

Fjärde advent!

Inleder fjärde advent med att visa detta fina hjärta som jag fått av S, Tack!.

Delar av dagen har jag tillbringat med mamma, pappa och minstingen då det var hockey för de övriga. Vi fixade lite hemma och åt middag.
Efter middagen firade vi lite "minijul" hemma hos familjen N. Barnen bytte julklappar och öppnade dem (de hade en liten röstningen innan, hur de skulle göra). Vi åt risgrynsgröt, skinksmörgås och drack glögg, GOTT!

Tack T:s mamma och B för den fina julblomman!

Tack min arbetsgivare för julblomman!

Min största uppgift är NU att vila, svårt då man känner sig pigg och inte vet hur man sitter i soffan (innan insjuknadet). Får vara tacksam så länge man känner sig pigg trots 18 dagar cellgift och 12 dagars strålning.

Lördag 19/12

Vi städade och julhandlade (mat). Vi pysslade hela dagen och jag kände mig mycket pigg, hade precis sagt till min käraste att:- Hur kan jag vara så pigg trots strålning och cellgifter. Då min äldsta son och jag började med julgodiset började jag bli mycket yr (den yrseln går inte att beskriva, men det går inte att gå) och fick en mindre kramp. Käraste ringde till min kära vän M som kom på 1 min. Vi visste ju inte vad detta skulle sluta med? Det gick att hantera krampen i hemmet, även om det inte känns bra att detta inträffade igen. Jag som hade börjat känna mig mer självständig igen. Min person som aldrig varit el. känt mig beroende av andra människor. Detta är verkligen en prövning för mig........

Fredag 18/12

Uppsala tor. Fick min strålning direkt då jag kom fram. Gick ner mot stan och stannade till på Konditori Fågelsången och tog en snabb lunch. Fortsatte sedan ner på stan för att skåda alla hysteriska julklappshandlare. I några affärer hade de påbörjat lite rea. Jag köpte en mössa! Återvände sedan till sjukhusområdet för att hoppa på bussen.
Då jag skulle gå av bussen tog en man tag i mig (han avslutade sin behandling denna dag), den värme och omtanke som fanns då han gjorde det går inte att beskriva. Han sa:- "Vilja" jag önskar dig all lycka och ta vara på Julen och det nya Året! Tårarna föll då jag vände honom ryggen.

Väl hemma så var det en snabbdusch och julfest med mina kära systrar i Ladies Circle, och dagen till ära fick respektive en plats i gemenskapen! Vi hade möte, bytte julklappar och åt mycket gott. Det var första gånget efter mitt insjuknande som jag haft möjlighet att vara med. Jag fick denna fina blomma av dem, Tack! Den klarade sig trots -25 grader under hemfärden.


Jag tänkte på er då jag kom hem.... Ni fick mig att "glömma" stundtals genom ert sätt att vara. Jag är tacksam att jag är en del av gemenskapen!

Fru ordförande hade skrivit en mycket givande text till Mig. A denna dikt ska jag bära med mig i livet och jag var verkligen i behov av den NU! Jag tyckte kortet sa så mycket, att det kom från Dig!


Laddar för de kommande tre behandlingsdagarna!

En snörik vecka!

En vacker vinterdag mötte oss i Uppsala idag med sol och -5 grader. Tog en snabb promenad ner på stan för att uträtta lite ärenden innan strålningen, som idag skedde 12.30. Gick även ut på en promenad efter strålningen för att få mer dagsljus. Enligt läkarna är motion och friskluft det enda sättet att minska tröttheten som strålningen medför. Den går inte att sova bort.
Bussresan hem gick fort då jag samtalade med en kvinna från Borlänge som opererat sig i Uppsala för en godartad hjärntumör.

Kvällen tillbringade jag med barnen!

Onsdag 16/12

Ankom lite senare än vanligt till Uppsala. Åt lunch på sjukhusrestaurangen direkt. Drömmer mig där bort en stund och leker med tanken att jag var frisk och fortfarande kunde känna den lycka som fler av de andra gästerna utstrålade......Jag menar inte att jag inte är lycklig men det är svårt att nå sammma dimension på lycka för tillfället pga sjukdomen. Allt blir så uppenbart då vardagen nu kretsar kring strålning och cellgift.Jag ska delge er mina erfarenheter av lycka en annan gång, för jag tror att den är ganska unik tills den 30 sep 2009 (då jag insjuknade).
Då jag satt i restaurangen såg jag bilden som jag nu mera ofta ser framför mig: En ung kvinna på en cykel med en cykelkärra som trampar iväg med lätta ben. Det var den första personen jag såg genom fönstret efter jag fått beskedet att mina tumörer var aggressiva och elakartade. Hon såg mycket lycklig ut! Jag tänkte bara: Om det ändå vore jag...... Jag väcktes sedan ur tanken då en man frågade om han kunde sitta bredvid mig. Jag gick sedan till strålningen.

Min fd chef ringde mig då hon hört "på omväg" att jag är i behov av hjälp på ett plan som jag i dagsläget inte kan lösa självständigt..... Jag uppskattar detta oerhört, det vet NI!

På kvällen kom familjen F till oss på lite adventsfika och så lärde de oss att spela julklappsspelet. Vi är nu en erfarenhet rikare och det var skoj, Tack!


Tisdag 15/12

Vi anlände till Uppsala 1 tim senare pga av snö och halka. Vi fick väntar lite på strålningen men allt flöt på.......

På kvällen kom två kollegor till mig och vi fikade och samtalade. De hade med en present el rättare sagt 300 st. Den är här på bilden. Ni får gissa vad den innehåller........ Tack till er som samlat till den!



Måndag 14/11

Vi var i tid till Uppsala. Gick direkt till strålningen och sedan till provtagningen. Där intog jag min lunch i väntrummet då det var ca 40 nummer före mig. Väl min tur så var det inte en lika sticksäker dam idag som förra måndagen, men hom lyckas på första försöket. Gick en promenad och sedan bussfärd hem.

Vet ej vart kvällen tog vägen?

Lucia

Idag har jag och familjen varit på Lucia i en av kyrkorna i vår trakt. Jag var själv Lucia där 1987 och fick en personlig inbjudan detta år att medverka som publik! Vi var en skara fd Lucior som kom till kyrkan. Tänkte här om dagen om jag minns versen som jag rabblade hundratals gånger innan jag skulle läsa den 1987 och det gjorde jag:
-Jag hälsar er alla som förr mång en gång, med ljus i min krona med stämningsfull sång. Jag kommer när mörkast det är här i Norden då allt synes dött och förfruset på jorden. Jag hälsar er alla som förr mång en gång med ljus i min krona med stämningsfull sång!

För övrigt stod matlagning, planering inför veckan och handling på agendan.

S jag gjorde din kyckligpaj idag! Den var toppen.

Lördag 12/12

Fm började med några julklappsinköp och sedan var det hockey på hemmaplan. Tyvärr förlorade "våra" stjärnor men de hade mycket bra motstånd. På em var det lite lugnt innan vi tjuvstartade julen hemma hos familjen H med julklappar och mycket god mat och efterrätt. Tack för trevligt sällskap och mat!

Halsband 1

Jag har fått detta halsband av några av mina vänner efter mitt insjuknande! Jag har det på mig varje dag och jag får även ha det under strålningen vilket jag tycker är bra. Det har budskapet:
Faith
Hope
Love

Det finns också ett halsband till som jag bär dagligen, och har gjort det under en längre tid, men det är en annan historia som ni får höra senare.

Dagen har fortlöpt med behandling och bussande. Idag då vi steg på bussen möttes vi av att amulanssjukvårdarna var luciatåg! En av männen var lucia med korpsvart peruk och krona, det fanns också en tomte och en stjärngosse (kvinna). De bjöd på fika och sig själva. Då vi närmade oss Uppsala gick en av gubbarna (patient) fram till micken och tackade. Han frågade sedan lucian om han var oskuld, för han hade hört att det skulle vara så...., gapskratt i bussen. Vi har skoj även om vi är i sorg.

Då jag fått behandling gick jag till Domkyrkan och satt där 30 min och hämtade kraft och styrka. En imponerande plats. Några kineser tänkte ta kort på mig men de insåg ganska snart att jag inte ville vara med på bild.......
Promenerade sedan en långpromenad för att sedan gå till bussen. Under hemfärden lyssnade jag på talbok. En av kvinnorna som jag fått kontakt med gjorde sin sista behandling idag, kändes lite sorgset. Vi kom varandra nära på kort tid. Väl hemma middag och sedan slappade vi vid Tv:n. Jag har "bussat" 25 tim denna veckan.

Tack min kärastes kollega för presenten. Den ska pryda vårt hem!

Torsdag 10/12

Sedvanlig taxifärd till Hedemora där jag klev på bussen. Bussen var lite sen till Uppsala, så jag fick ta snabba steg till strålningen. Skönt att få upp lite puls! Under behandlingen, då första eller andra strålen kommer har jag känt en metall lukt. Idag frågade jag vad det berodde på. Sköterskan svarade att ett fåtal patienter som har mycket bra luktsinne (och ev. strålas nära luktcentra) kan känna lukten av ozonet i strålningen, låter ju sjukt men jag är ju sjuk. Jag har alltid vetat att jag haft mycket gott luktsinne men inte trodde jag att jag skulle känna lukten av ozon. Efter behandlingen lunch och några julklappsinköp igen. Tänk att jag ändå inte är klar....

Väl hemma var det luciafirande i skolan för äldsta sonen. Tänk vad bra de är och alla framträder med något efter sin förmåga!

Strålningsenheten

Det är här jag utför min behandling dagligen. De är snabba insatser/behandlingar som är livsviktiga för oss som sitter här i väntrummet. Det är svårt att se att det mestadels är äldre människor, och jag plus några få till. Vi yngre är en grupp som sticker ut i detta sammanhang. Idag pratade jag med en kvinna som frågade var jag hade min cancer. Vi hade ett fint samtal och då jag berättade att jag hade barn och åldern på dem, utbriser kvinnan i medlidande: - Du måste klara detta, dina barn behöver dig många år till! Dessa stunder är svåra att hantera då man bara känner för att skrika ut i gråt........ Jag ska klara det!
Träffade en ssk på strålningsenheten idag som berättade att mina prover var bra och jag fick ställa några frågor som jag hade.

Här är strålningsrummet och det är min mask som ligger på britsen.

Lunch på Konditori Fågelsången, några julklappsinköp till barnen, inköp av några "gå bort presenter" som behövs i juletid och en långpromenad. Sedan färd tillbaka till hemorten.

Har klätt om mina 3 sista stolar ikväll! Det blev TOPPEN!

Tisdag 8/12

Idag var det 1 tim försening då jag kom till strålningen. Tur att jag ätit innan, då jag är mycket beroende av lunchen. Mer nu än jag någonsin varit. Det kanske beror på medicinen?
Tog en långpromenad och gick förbi Domkyrkan, gudomlig byggnad. Jag ska gå in någon dag!
Väl hemma gjorde jag vegetarisk lasange. Det var nog mest jag som tyckte att den var jättegod. Äldste sonen frågade om jag haft i sånt som finns i havet, alger? Det var bladspenat och lite annat gott.
S som läst min svårighet med att finna inspiration till mat, kom förbi med en fin receptsamling. Ska prova kycklingpajen i helgen, Tack!



Vet ej var denna kväll tog vägen?

Ni kanske har lagt märke till att jag älskar hjärtan, symbolen för kärlek, som är min passion. Tack min kollega M-L för detta som du photoshoppat!

Jag har tagit mig igenom dag 3 i min strålbehandling och dag 5 med cellgifter. Jag känner ännu inga tydliga biverkningar (ett diffust illamående men det har jag medicin mot). Jag är tacksam då de håller sig på denna nivån. Idag var det provtagning för första gången på Akademiska. Det var kölappssystem med ett enormt väntrum, man kan kalla det löpande band.... Kvinnan som tog prov på mig hade stuckit "några" patienter. Jag kände inte att hon tog venprovet, helt otroligt. Jag har ju blivit stucken ganska många gånger de senaste månaderna så jag har några att jämföra med. Så denna kvinna fick MVG!

Efter behandling och provtagning blev det mat och promenad på stan. Jag uträttade några ärenden och promenerade sedan tillbaka till Akademiska.

Väl hemma hade mamma hämtat minstingen och gjort mat! Pappa anlände också efter jobbet. Vi åt middag och sedan kom käraste och äldste sonen som varit på hockey.

Nu blir det lite TE.

Andra advent!

Hjärtat har jag fått av familjen S, Tack!

Barnen vaknade till sina adventspaket, en tradition som vi haft sedan vår äldsta son föddes. De får små paket på de fyra adventssöndagarna och även äldsta sonen frågar efter det!

Idag har jag varit på långpromenad med min kära vän M. Det var skönt och mycket uppskattat. Tycker att vi är i god kondition trots olika hinder.......

Middagstillagning och planering för middagarna under veckan, då det nu blir som vi båda arbetar heltid. Jag tycker ju om planeringen men jag har svårt att finna maträtter att äta. Det har alltid varit svårt men nu har jag mindre inspiration tror jag? Sjukdomen förföljer mig min vakna tid i tanken......... Jag kan distraheras av annat några min och "glömma" men längre är det inte, även om jag gör aktiviteter som "vanligt".

Handlade inför veckan och fixade lite hemma.

Tack min kära vän M för bullarna som din man tomten kom med, de var uppskattade!

I kväll blir det att förbereda sig inför en intensiv vecka.

Lördag 5/12

Barnen gjorde pepparkakshus med sin pappa!

Mamma var här då äldsta sonen och käraste var på hockey match. Vi tog en promenad och handlade lite.
På eftermiddagen julbakade jag med yngste sonen: Dumlekakor!
Här är receptet, värt att prova.
200g margarin
3 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
1/2 tsk vaniljsocker
12 dumlekola
Nobless

18 st folieformar

Så här gör du:
Blanda margarin, socker, vaniljsocker, mjöl och bakpulver till en smidig smet. Låt den stå kallt ca 45 min. Dela i 18 delar, rulla till runda bollar. Lägg i folieformar, tryck i en 1/2 dumlekola i varje dagboll. Grädda ca 10 min i mitten av ugnen på 200 grader. Lägg på Nobless när plåten tas ur ugnen. Låt chokladen stelna.

På kvällen kom familjen N och vi åt pizza ! Barnen var ute och smög och det var spännande.......

Att vara stark!

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.

Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.

Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.

Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten,
slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.

Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.
(Okänd)

Jag fick denna dikt idag av min vän J vilken jag tycker sa oerhört mycket!

Dagen har förlöpt väl med buss, behandling och buss.
Gick en långpromenad i Uppsala, vilken rusch det har blivit i affärerna.
Nu blir det att titta på filmen: Flickan som lekte med elden.

Strål och cellgiftsbehandling!

Idag startade strålbehandlingen i kombination med cellgifter det kommer att pågå ca 7 veckor. Jag kommer att strålas i Uppsala 30 tillfällen (måndag-fredag)och äta cellgifter under alla dagar i veckan under denna behandlingsperiod.

Taxin kom och hämtade mig 08.30 för färd till Hedemora där hoppade jag på bussen för sjukresor till Uppsala. På bussen finns 3 ambulanssjukvårdare och många människor som åker på div. behandlingar till Uppsala. Helt otroligt bra ordnat! På bilden ser ni bussen parkerad utanför strålningsenheten.


Resan gick bra, kände mig ett tag lite illamående men tänkte att jag får inte kräkas och det gjorde jag inte. Min kära vän K har nu instruerat mig hur man kräks i en buss, så nu känner jag mig tryggare....... Vi har gett varandra många råd i livet. Allt ifrån hur man berusad hanterar krogtoaletter till hur man syr gardiner.
Väl framme i Uppsala 11.00 läste jag lite tidning och inväntade 11.30 då min strålning genomfördes. Jag spändes fast med min mask och själva strålningen tog 5 min. Det var dock lite förberedelser innan. Det kändes inget. Ett klart skarpt ljus kom med intervaller och sedan var det klart.
Efter behandlingen gick jag och åt och tog en promenad. Sedan blev det lite läsning och handarbete i väntan på hemfärd 14.00.
Bussen avgick 14.00 då blev det talbok och lite sömn. Väl i Hedemora 16.00 och taxi därifrån. HEMMA 16.30 då jag möttes av blommor från min käraste!
Kvällen ägnades åt lite julpyssel med minstingen, läxförhör med den äldre och även lite julpyssel med honom. Se bild.


Lite mys med käraste står nu på agendan.(tror att han städar toaletten) Kan man planera in kärlek?

Det kom även ett blombud på kvällen från min kusin i Norge och hans familj. Jag längtar efter er!

"Ett läkande ljus
Jag önskar att jag hade en sådan förmåga att tända en hälsans läkande låga.
Då skulle den särskilt för dig få brinna -få allt det onda att helt försvinna.
Den skulle se till att kurvan vänder och att du får omsorg av goda händer.
Dag och natt hos dig den skulle vaka och ge dig all kraft att få hälsan tillbaka."
(okänd)

Detta budskap kom på ett vykort idag från M, Tack!

Tårar

De senaste veckorna har jag fällt fler tårar än jag gjort i hela mitt liv. Jag är inte någon person som gråter till vardags, det lät ju konstigt, men jag är en känslomänniska. Trots det ska det mycket till för att tårarna som komma. Den senaste tiden har varit MYCKET och många tankar har passerat min hjärna och känsloliv vilket resulterat i mängder av tårar. Jag förstår vad jag står inför.

Imorgon tror jag att min största kamp i livet kommer att starta, och jag är redo att KÄMPA, TRO OCH HOPPAS!

Uppsala

Idag har jag varit i Uppsala och träffat den läkare som kommer att sköta min strålbehandling. Jag har även legat länge med min mask på mig. De mätte då ut var strålningen ska träffa. Jag satt hårt fast och fick andas djup, jag säger det igen. Är tacksam över att jag inte har cellskräck, det gick bra!
Efter det träffade jag den sjuksköterska som kommer att ha hand om min cellgiftsbehandling och allt vad detta innebär. Idag kändes det för första gången sedan insjuknandet att det är någon som har det övergripande anvaret, Uppsala.

Efter sjukhusbesöket blev det ett nytt café (Café Öfre Slotts) tillsammans med käraste. Detta var litet, mysigt och lugnt. Ett tips till er som ska till Uppsala.


Några julklappsinköp hann jag med!

Då jag kom hem fanns en gåva i mitt hem av speciell betydelse. Tack min kära Lundakamrat. Du vet vad jag uppskattar och TROR! Längtar efter att träffa Dig.En annan sak i miniatyr fanns också i påsen. Jag säger bara väskor.