Inleder fjärde advent med att visa detta fina hjärta som jag fått av S, Tack!.
Delar av dagen har jag tillbringat med mamma, pappa och minstingen då det var hockey för de övriga. Vi fixade lite hemma och åt middag.
Efter middagen firade vi lite "minijul" hemma hos familjen N. Barnen bytte julklappar och öppnade dem (de hade en liten röstningen innan, hur de skulle göra). Vi åt risgrynsgröt, skinksmörgås och drack glögg, GOTT!
Tack T:s mamma och B för den fina julblomman!
Tack min arbetsgivare för julblomman!
Min största uppgift är NU att vila, svårt då man känner sig pigg och inte vet hur man sitter i soffan (innan insjuknadet). Får vara tacksam så länge man känner sig pigg trots 18 dagar cellgift och 12 dagars strålning.
Lördag 19/12
Vi städade och julhandlade (mat). Vi pysslade hela dagen och jag kände mig mycket pigg, hade precis sagt till min käraste att:- Hur kan jag vara så pigg trots strålning och cellgifter. Då min äldsta son och jag började med julgodiset började jag bli mycket yr (den yrseln går inte att beskriva, men det går inte att gå) och fick en mindre kramp. Käraste ringde till min kära vän M som kom på 1 min. Vi visste ju inte vad detta skulle sluta med? Det gick att hantera krampen i hemmet, även om det inte känns bra att detta inträffade igen. Jag som hade börjat känna mig mer självständig igen. Min person som aldrig varit el. känt mig beroende av andra människor. Detta är verkligen en prövning för mig........
Fredag 18/12
Uppsala tor. Fick min strålning direkt då jag kom fram. Gick ner mot stan och stannade till på Konditori Fågelsången och tog en snabb lunch. Fortsatte sedan ner på stan för att skåda alla hysteriska julklappshandlare. I några affärer hade de påbörjat lite rea. Jag köpte en mössa! Återvände sedan till sjukhusområdet för att hoppa på bussen.
Då jag skulle gå av bussen tog en man tag i mig (han avslutade sin behandling denna dag), den värme och omtanke som fanns då han gjorde det går inte att beskriva. Han sa:- "Vilja" jag önskar dig all lycka och ta vara på Julen och det nya Året! Tårarna föll då jag vände honom ryggen.
Väl hemma så var det en snabbdusch och julfest med mina kära systrar i Ladies Circle, och dagen till ära fick respektive en plats i gemenskapen! Vi hade möte, bytte julklappar och åt mycket gott. Det var första gånget efter mitt insjuknande som jag haft möjlighet att vara med. Jag fick denna fina blomma av dem, Tack! Den klarade sig trots -25 grader under hemfärden.
Jag tänkte på er då jag kom hem.... Ni fick mig att "glömma" stundtals genom ert sätt att vara. Jag är tacksam att jag är en del av gemenskapen!
Fru ordförande hade skrivit en mycket givande text till Mig. A denna dikt ska jag bära med mig i livet och jag var verkligen i behov av den NU! Jag tyckte kortet sa så mycket, att det kom från Dig!
Laddar för de kommande tre behandlingsdagarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar